Svensk ordbok 2009, webbversion
verb gick gått, pres. går
1upphöra
vi går ut så snart regnskuren har gått över○spec. om smärtatandvärken ville aldrig gå övergå översedan 15412äv. fast sammansättn., seövergå 1
ansluta sig
till konkurrerande part e.d.
Nollgå över till fiendesidangå över (till ngn/ngt)sedan 16403äv. fast sammansättn., jfrövergå 2
(gradvis) förändras
Nollskrattet gick över i gråtgå över (från ngt) i/till ngtsedan 18034behandla
yta e.d.
Nollgå över golvet med en trasagå över ngt (med ngt)sedan 1664Subst.:övergående (till 2 + 3);
övergång (till 2 + 3)